World Community Grid är ett program som donerar oanvänd datorkraft till viktig forskning. Gratis & hjälper på riktigt!
www.detblirbattre.se Verkliga historier, av verkliga personer, för HBT-ungdomar
VÀrldsÄret 2011 kanske inte var sÄ pepp; ValentinÄret 2011 var Ä andra sidan trevligt. HÀr Àr nÄgra heta trender under Äret som gÄtt!
#1: Ruckel
Ruckeltrenden slog stort i Är! Redan i början av Äret var jag inne pÄ alternativa boenden och rent ut förfallna skrÀphögar, men jag vÄgade vÀl knappt tro pÄ allvar att jag inte skulle bli sittandes i ett rum i Upplands VÀsby resten av livet.
VÀndningen kom i Oktober! Efter ett halvÄrs drömmande runt Booli och Blocket hittade jag huset pÄ SkogsduvevÀgen. Uthyres som rivningskontrakt. Sommarstugestandard. NÀra till folk. Fuck yeah. Ett snabbt samtal med Stina, ett mail, och det var vÄrt inom en vecka!
Nu sitter jag hĂ€r i det flagnande huset med 18 graders vĂ€rme, lutande golv, fuktskador i taket, bisarra muralmĂ„lningar, katter & kompis. Och jag Ă€r sĂ„ lycklig. ♥
…vet dock om att jag mĂ„ste flytta inom ett Ă„r eller sĂ„. Drömmer alltsĂ„ vidare. Torp? ”Husvagn”? Udda, eller hejdlöst galna lösningar? 2012! 2013!
#2: Skogen
Skogstrenden peakade under första halvÄret, men det hade mer att göra med tidsbrist under hösten Àn nÄgot annat. I vilket fall. Jag var ute och trampade runt redan i april medan jag vÀntade pÄ att snön skulle försvinna (minns ni snön??), men det var nÀr jag hittade en annan skogsmulle i Stina som vi kom ivÀg lite lÀngre.
Nu har vi vandrat större delen av Sörmlandsleden mellan JÀrna och Malmköping. SÄ fint.
#3: Katter
Jag tog med mig Krisse till SkogsduvevÀgen, dÀr Àven Stinas Love bor. Lika mycket katter som folk hÀr, med andra ord. StÀndig underhÄllning.
#4: Folk
Det Àr faktiskt sjukt trevligt att bo med folk runt sig, laga smÄ middagar, ses & trivas. Det Àr vÀl mest det som inte fÄr mig att försvinna ut i skogen med en yurta redan nu, dÄrÄ.
Jag jobbar pÄ, men jag kan ju inte pÄstÄ att 2011 blev Äret dÄ jag fick ett tydligt fokus. Oh wellah!
Bubblare: Inlagda grönsaker
Det började med att Janetta & pudeln slĂ€pade ivĂ€g mig pĂ„ att grĂ€va upp gerillaodlade jordĂ€rtskockor, men det var dom egeninlagda rödbetorna som fick mig helt fast. Och den riktigt lyckade surkĂ„len! Grönsaker i glasburkar: Det Ă€r sĂ„ jĂ€vla gott! ♥
Det Àr svÄrt med bloggandet! Jag har gjort en hel del tecknande och grejer pÄ senaste tiden, det har jag faktiskt, men inget jag fÄr lÀgga upp hÀr riktigt Àn. Samtidigt har jag flyttat, med vÀldigt kort varsel. Jag bor nu i ett mycket roligt (om Àn lÀtt kylslaget) gammalt hus som jag hyr tillsammans med fellow tecknare Stina Lövkvist.
Huset Àr i och för sig en estetisk upplevelse pÄ mÄnga nivÄer. I grunden Àr det ett gammelhus frÄn förra sekelskiftet som sakta förfallit till ett skick dÀr det köptes bara för att rivas. Men vÄr hyresvÀrd blev pappa istÀllet för att Àgna sig Ät sitt husprojekt, och hyrde alltsÄ ut skruttvillan till tvÄ tidigare hyresgÀster för att tÀcka lÄnekostnaderna. Dessa satte sin alldeles egna prÀgel pÄ det hela, och sen kom Stina och jag och renoverade jÀrnet.
Ja, redan i hallen ser man hur tvÄ bohag har mötts, korsbefruktats och bildat nya spÀnnande hybrider. Jag har tillfört svart, vitt och sju miljarder vÀxter som tÀcker alla möjliga ytor. Stina har tillfört guld, ljus och starka fÀrger.
Tidigare hyresgĂ€ster hade lĂ€mnat efter sig vackra detaljer sĂ„ som dessa vĂ€ggflames, utförda i spritpenna av ”Joel”. De lĂ€mnade ocksĂ„ smuts, fönster tĂ€tade med frystejp, och en plĂ„ttunna full av trash.
Ingen sentida galenskap kan dock rÄ pÄ den ursprungliga! Det syns bÀst i kÀllaren, dÀr rÄ fukt och brutala elinstallationer samsas med ett gÀng sÀregna muralmÄlningar. Drar man exempelvis undan de blÄ plyshgardinerna i trappan kan man avnjuta en serie bilder av celldelningens olika faser:
Fantastiskt! NÀstan lika fantastiskt som tomten. Jag behöver bara lyfta ögonen frÄn mitt arbetsbord för att se syrenbuskar, gamla frukttrÀd, tallar och ekar. Detta kommer bli sÄ sjukt fint.
Tillbringade en avslappnande eftermiddag i Edvard Anderssons vÀxthus. Att teckna av vÀxter Àr som att tvÀtta ögonen och sjÀlen. Blir det inte fint blir det i alla fall en trevlig organisk form. Och oavsett hur bra man Àr pÄ att teckna och hitta pÄ sÄ hittar jag nya former varje gÄng.
Dessutom blir jag lugn och glad av vÀxter. Edvard Anderssons vÀxthus Àr extra trevligt för att det luktar sÄ gott, ocksÄ: Medelhavsdelen har mÄnga kryddvÀxter utöver blommor. Bara att öppna dörrarna Àr avslappnande.
Men framförallt, formerna och texturerna. Jag borde Äka hit och teckna oftare. Och ta med fÀrger!
PĂ„ pappret sĂ„g det fint ut. PĂ„ mĂ€klarfotona ocksĂ„, för den delen. Inget indraget vatten, men el, och sĂ„ nĂ€ra civiliserade busskommunikationer som gĂ„r tidigt till sent â och sĂ„ nĂ€ra till kneget â och sĂ„ billigt. I tanken hade jag redan funderat pĂ„ att flytta in, odla upp den grĂ€sbevuxna delen av tomten, och investera i en handvevad tvĂ€ttmaskin.
Ja ja. Jag drömde tillrĂ€ckligt starkt för att Ă„ka ut att titta pĂ„ stĂ€llet. Man mĂ„ste ju onekligen erkĂ€nna att det stod ”renoveringsbehov”.
Hade det bara varit trĂ€panelen pĂ„ vĂ€ggarna hade det vĂ€l varit en sak, men uteplatstaket var mögligt, innertaken enligt uppgift fuktskadade, och trapprĂ€cken mm sönderbrutna. Utan tak & vĂ€ggar hade jag behövt bygga upp frĂ„n grunden, men ”grunden” bestod av plintar, som ocksĂ„ var sneda och vinda. Marken under var arrenderad. Tror inte det, va.
Men Ă€ndĂ„. Jag hann börja flytta in lite i hjĂ€rtat. I ungefĂ€r en dag ”Ă€gde” jag ett hus i skogen. :(
Visst, jag erkÀnner vissa civilisationsflyende drag sedan tidigare, men nÀstan-drömmen om att ta det pÄ allvar skyller jag helt pÄ Tinets pysslande. Eh, och pÄ min kollega pÄ kneget som bor i skogen med vedspis. Antar att ni ocksÄ mÀrkt hur saker man funderar pÄ dyker upp omkring en hela tiden?
Jag Ă€r sĂ„ trött pĂ„ bostadsstress. Jag tycker om trĂ€d, och jag tycker om vedkaminer. Folk skulle vĂ€l aldrig komma över spontant ut till skogen, men det Ă€r ingen som kommer över spontant ut till Upplands VĂ€sby heller, sĂ„ pĂ„ det sĂ€ttet skulle inget Ă€ndras. Hm…
I gÄr var jag pÄ Vodou-utstÀllningen pÄ Etnografiska. Jag rekommenderar ett besök till alla. Visuellt var det bland det finaste jag sett pÄ lÀnge. Idag har jag kammat nÀtet pÄ bilder frÄn den hÀr samlingen (som annars finns hos en Marianne Lehmann) för att inte tappa bort det helt.
TyvÀrr funkar foton inte riktigt av samma anledning som jag inte kom mig för att köpa kompendiet pÄ Etnografiska: Dels Àr det skulpturer som ska ses i tre dimensioner, dels Àr det mesta sÄ stort att det inte funkar lika bra pÄ smÄ bilder. Bizango-soldaterna som finns pÄ de flesta affischer Àr visserligen snygga oavsett format, men det Àr STOR skillnad pÄ att se dom framför sig i verklig mÀnsklig storlek.
Dessutom: Som jag har mÀrkt nu nÀr jag jagat foton pÄ nÀtet (bilderna Àr inte frÄn utstÀllningen i Stockholm) och jÀmfört sÄ Àr Etnografiskas utstÀllning ovanligt snyggt planerad och belyst. Det Àr viktigt nÀr sÄ mycket bygger pÄ speglar, paljetter och andra reflekterande material.
SÄ jag Àr lite bister över att inte hitta nÄgon bra bild pÄ den fantastiska skulpturen av Drottningen med StjÀrnan och Draken. Och jag tÀnker inte ens försöka lÀgga in nÄgot foto pÄ dom helt vansinnigt slÄende magiska speglarna: Gigantiska 1700-talsspeglar som tagits frÄn de franska kolonialisterna vid slavupproret och sen dekorerats med skulpturer, kedjor och ben. De mÄste ses i verkligheten.
Ă k till Etnografiska!
Idag var en sÀrskild dag, för idag var mitt första arbetspass som ideell medlem pÄ Zita. För de som inte gÄr pÄ bio i Stockholm Àr Zita dÄ Stockholmsdelen av Folkets bio, och förutom att de visar sevÀrd film sÄ Àr biografen supermysig och ser ut precis som man vill att den ska.
Ja, man blir ju glad bara av att gÄ förbi. Mina arbetsuppgifter Àr att ta emot telefonbokningar och vara biografvaktmÀstare light: Riva biljetter, hÀlsa folk vÀlkomna och springa runt med saker. TvÄ arbetsdagar i mÄnaden, och jag fÄr betalt i kultur: Fritt intrÀde till alla förestÀllningar. Det Àr helt fantastiskt att prova ett jobb dÀr folk Àr glada nÀr dom kommer, om inte annat. Just nu Àr jag helt superpepp, jag gick verkligen lycklig frÄn mitt pass genom stan.
Jag vill pÄpeka att jag ocksÄ fÄr ta med mig en vÀn gratis: Om nÄgon vill utnyttja mig, gör det! Jag lÀr vara lÀttövertalad, sjÀlv tÀnker jag nÀmligen se sjukt mycket film nu.
Japp. OvanstÄende Àr alltsÄ min högerhand, och en wacompenna vadderad för grepp med trasigare hÀnder.
Jag har gÄtt och hoppats att det ska ge med sig, men det har inte gett med sig. Jag gick ocksÄ och hoppades att det inte skulle vara karpaltunnelsyndrom, men tydligen Àr karpaltunnelsyndrom helt behandlingsbart. Jag har dock nÄgon sorts överanstrÀngningsinflammation, som inte ger med sig.
Dom goda nyheterna Àr vÀl att det förhoppningsvis bara Àr tillfÀlligt och kan behandlas med tabletter + vila. Dom dÄliga nyheterna Àr att det Àr lite svÄrt att vila sin högerhand, och att jag helt enkelt kommer fÄ skÀra ner pÄ ALLT som jag inte mÄste ha den till. Inget tecknande för skojs skull tills/om handen blir kÀrnfrisk. Med lite tur kan det vara sÄ snart som en mÄnad, men jag kommer inte chansa.
Bloggen mÄ ha slumrat medan dess Àgare lönearbetat sig igenom sommaren, men bakom kulisserna har förlagens kvarn malt fram en bok. Megavega&Supernova Àr officiellt tryckt och pÄ vÀg ut! Mitt första lilla proffsjobb! FÄr jag vara lite stolt? :)
SÄhÀr nÀr jag inte kan lÀgga upp mina egna verk, kan jag kanske hylla nÄgon annans. Jag rÄkade ta fram en bok ur bokhyllan som pÄminde mig om vad jag tycker om med skapande för skapandets skull.
Ja, det rör sig sĂ„klart om ”SĂ€ckpipan i Norden”, av Per-Ulf Allmo. Boken för den som vill veta mer om nordiska sĂ€ckpipor, inköpt av mig under första halvan av 2000-talet.
Varför Àger du SÀckpipan i Norden? frÄgar sig kanske den lyckliga majoritet som inte vet om att det brinner en lÄga för sÀckpipor i mitt bröst, och som aldrig tvingats lyssna nÀr jag klickat runt pÄ hotpipes.com.
Varför vill jag veta nÄgot om SÀckpipan i Norden? frÄgar sig kanske den som vill lÀsa om bilder, serier. Jo, för att detta Àr en av de vackrare böcker jag Àger, och den tryckta boken Àr ett verk i sig.