SÃ… HÄR ÄR DET assÃ¥ assÃ¥ va. Jag har kommit pÃ¥ att drivet efter min Idé™ inte är ett grafiskt driv sÃ¥ mycket som en kommunikationsmässig dröm, hopp och önskan. Jag vill alltsÃ¥ att folk ska se pÃ¥ min sida och INTE tänka ”Ã… sÃ¥na fina färgglada bilder, sÃ¥ trevliga och lämpade för barn i Ã¥ldrarna 6 till 11!” ELLER ”Gu va fint mÃ¥lat, jag kan se en fantasyserie i den stilen!” ELLER ”Vilka fräsiga seriefigurer!”

Jag hade snarare tänkt mig: ”Vilka fina bilder, dom fÃ¥r mig att ta till mig berättandet enkelt samtidigt som de lyfter ämnet och tillför en egen dimension till verket utan att för den delen ta över fokuset helt, passande nog för en berättelse om tämligen viktiga ämnen i dagens samhälle!”

Är det så mycket begärt?

Ööhhh. Ja, frånvaron av uppdateringar beror alltså inte på att jag inte ritat något den senaste veckan, utan på att jag kört fast i en total blockering där jag är missnöjd med allt jag gör. Jag kan helt enkelt inte låta bli att tvivla på att mina teckningar kan tas på allvar. Buhu.