Världsåret 2011 kanske inte var så pepp; Valentinåret 2011 var å andra sidan trevligt. Här är några heta trender under året som gått!

#1: Ruckel

Ruckeltrenden slog stort i år! Redan i början av året var jag inne på alternativa boenden och rent ut förfallna skräphögar, men jag vågade väl knappt tro på allvar att jag inte skulle bli sittandes i ett rum i Upplands Väsby resten av livet.

Vändningen kom i Oktober! Efter ett halvårs drömmande runt Booli och Blocket hittade jag huset på Skogsduvevägen. Uthyres som rivningskontrakt. Sommarstugestandard. Nära till folk. Fuck yeah. Ett snabbt samtal med Stina, ett mail, och det var vårt inom en vecka!

Nu sitter jag här i det flagnande huset med 18 graders värme, lutande golv, fuktskador i taket, bisarra muralmÃ¥lningar, katter & kompis. Och jag är sÃ¥ lycklig. ♥

…vet dock om att jag mÃ¥ste flytta inom ett Ã¥r eller sÃ¥. Drömmer alltsÃ¥ vidare. Torp? ”Husvagn”? Udda, eller hejdlöst galna lösningar? 2012! 2013!

#2: Skogen

Skogstrenden peakade under första halvåret, men det hade mer att göra med tidsbrist under hösten än något annat. I vilket fall. Jag var ute och trampade runt redan i april medan jag väntade på att snön skulle försvinna (minns ni snön??), men det var när jag hittade en annan skogsmulle i Stina som vi kom iväg lite längre.

Nu har vi vandrat större delen av Sörmlandsleden mellan Järna och Malmköping. Så fint.

#3: Katter

Jag tog med mig Krisse till Skogsduvevägen, där även Stinas Love bor. Lika mycket katter som folk här, med andra ord. Ständig underhållning.

#4: Folk

Det är faktiskt sjukt trevligt att bo med folk runt sig, laga små middagar, ses & trivas. Det är väl mest det som inte får mig att försvinna ut i skogen med en yurta redan nu, dårå.

#5: Jobbomväxling

Bokserien jag illustrerade för Rabén & Sjögren la ner, men å andra sidan har jag gjort mitt första tecknarjobb för KP, och folk har spontant hört av sig för att ge mig jobb. Lönekneget i säkerhetskontrollen på Arlanda blev för uselt, men jag hittade ett trevligt litet hotell att återgå till nattjobbandet på.

Jag jobbar på, men jag kan ju inte påstå att 2011 blev året då jag fick ett tydligt fokus. Oh wellah!

Bubblare: Inlagda grönsaker

Det började med att Janetta & pudeln släpade iväg mig pÃ¥ att gräva upp gerillaodlade jordärtskockor, men det var dom egeninlagda rödbetorna som fick mig helt fast. Och den riktigt lyckade surkÃ¥len! Grönsaker i glasburkar: Det är sÃ¥ jävla gott! ♥

♥ God jul! Merry Christmas! Frohe Weihnachten! İyi Noeller! ♥

Kaaatten ä fötjyld å har tmå kalla öööjon! Va ta vi göjja??

Ja, kreativiten flödar här i lyxrucklet. Inget skämt är så jävla dåligt att jag inte kan tänka mig att lägga ner en timmes handarbete.

Krisse, känd frÃ¥n internet (”Krisse sover”, ”Awkward cats”), modebloggar här sin förtjusande lilla kattmössa, virkad i naturfärgat lovikagarn!

Love (Awkward cat #1) hakar på vinterns hetaste trend.

…försökte jag just delta i! Dessvärre hade jag varken rÃ¥d eller tid att ta mig ner till invigningen p.g.a. hÃ¥rd verklighet, och fick därför försöka delta via Skype, som inte alls ville samarbeta. Jag har träffat Lovisa Witt, och vet att hon inte ser ut som ett suddigt spöke. Jag tror jag skulle blivit intervjuad, men det blev mest ”vinka och se glad ut”.

Och jag ÄR glad, för jag vann Seriefrämjandets stora serietecknartävling 2011! Jag har gjort en liten serie som heter Längta bort, om vänskap och hur den kan vara svår ibland.

Jag hade inte planerat att delta i år, men satt och skissade lite för mig själv på en idé jag hade när jag fick en IDÉ istället. Ett färdigt bildmanus kom ut på ingen tid alls. Sen insåg jag att jag verkligen ville göra den serien, att jag hade knappt sju arbetsdagar (varvat med nattpass på mitt lönekneg) att få fram 10 sidor, och att den skulle målas i blyerts och akvarell. Det blev den där blandningen av total skaparglädje och superpresstress.

Jag vann Stora serietecknartävlingen 2007, när jag precis börjat på Serieskolan. Sen dess har jag börjat jobba med mina bilder och illustrerat just för barn och ungdomar, men jag har ju knappt gjort några serier! Längta bort är den första längre berättelse jag avslutat sen 2009. Jag är verkligen skitglad att den blev bra, att folk tyckte om den, och att den fick en så fin motivering!

(Min vän & kollega Stef läste serien och utgick direkt från att hon var ekorren och jag den neggiga blåmesen. Jamen det är roligt för att det är saaant?)

Nu ska jag fira genom att kollapsa i min säng eftersom jag suttit och hållit mig vaken efter ännu ett nattpass, och sen gå upp skittidigt i morgon bitti. Jag hoppas ni som är på ISV på riktigt har kul så att det räcker åt mig också!

Det är svårt med bloggandet! Jag har gjort en hel del tecknande och grejer på senaste tiden, det har jag faktiskt, men inget jag får lägga upp här riktigt än. Samtidigt har jag flyttat, med väldigt kort varsel. Jag bor nu i ett mycket roligt (om än lätt kylslaget) gammalt hus som jag hyr tillsammans med fellow tecknare Stina Lövkvist.

Huset är i och för sig en estetisk upplevelse på många nivåer. I grunden är det ett gammelhus från förra sekelskiftet som sakta förfallit till ett skick där det köptes bara för att rivas. Men vår hyresvärd blev pappa istället för att ägna sig åt sitt husprojekt, och hyrde alltså ut skruttvillan till två tidigare hyresgäster för att täcka lånekostnaderna. Dessa satte sin alldeles egna prägel på det hela, och sen kom Stina och jag och renoverade järnet.

Ja, redan i hallen ser man hur två bohag har mötts, korsbefruktats och bildat nya spännande hybrider. Jag har tillfört svart, vitt och sju miljarder växter som täcker alla möjliga ytor. Stina har tillfört guld, ljus och starka färger.

Tidigare hyresgäster hade lämnat efter sig vackra detaljer sÃ¥ som dessa väggflames, utförda i spritpenna av ”Joel”. De lämnade ocksÃ¥ smuts, fönster tätade med frystejp, och en plÃ¥ttunna full av trash.

Ingen sentida galenskap kan dock rå på den ursprungliga! Det syns bäst i källaren, där rå fukt och brutala elinstallationer samsas med ett gäng säregna muralmålningar. Drar man exempelvis undan de blå plyshgardinerna i trappan kan man avnjuta en serie bilder av celldelningens olika faser:

Fantastiskt! Nästan lika fantastiskt som tomten. Jag behöver bara lyfta ögonen från mitt arbetsbord för att se syrenbuskar, gamla fruktträd, tallar och ekar. Detta kommer bli så sjukt fint.

Tillbringade en avslappnande eftermiddag i Edvard Anderssons växthus. Att teckna av växter är som att tvätta ögonen och själen. Blir det inte fint blir det i alla fall en trevlig organisk form. Och oavsett hur bra man är på att teckna och hitta på så hittar jag nya former varje gång.

Dessutom blir jag lugn och glad av växter. Edvard Anderssons växthus är extra trevligt för att det luktar så gott, också: Medelhavsdelen har många kryddväxter utöver blommor. Bara att öppna dörrarna är avslappnande.

Men framförallt, formerna och texturerna. Jag borde åka hit och teckna oftare. Och ta med färger!

Den mest färdiga bilden jag åstadkom medan jag hängde runt i Steffrs fina arbetslokal idag.

När jag sent omsider kom hem hade min redaktör från Rabén & Sjögren skickat post till mig. Jag har fått den vänligaste recensionen från svensk bibliotekstjänst hittills!

…inte sÃ¥ att dom hatade mig tidigare, men inte har jag fÃ¥tt mer än en rad inte, heller. Taaaack snälla världen, jag behövde en liten uppmuntrande puff just ikväll.

JAG SKULLE DÖ!!

Öh.

Jag har samma tanke i svampplockarskogen, när man inte plockar dom där små giftspindlingarna som man VET att om man skulle äta dom så väntar den obevekliga döden med säkerhet, för när det väl är gjort så är det försent. Scary shit.

Annars var det mest ett test för att se om pappret klarade stÃ¥lstift. Svaret är ”nej, det blöder som fan”. Men nu har jag ritat, sÃ¥ nu ska det upp!

Detta mästerverk levde från början i en text som lyckades ta upp både offentlig stickning, varulvar och Jean-Pierre Barda. Men vissa blogginlägg vill helt enkelt inte knyta ihop sig.

Kluddrig serie från dagens ICA-besök: Valentin VS kattpensionären!